snart är det dags...
Vissa dagar knyter sig magen lite extra då jag tänker på att säsongen snart är slut och att jag faktiskt kommer lämna Sicilien och mina fantastiskt helgalna vänner. Men vissa dagar längtar jag ihjäl mig efter att få komma hem. Idag är en sådan dag. Även om jag är överlycklig över att få komma hem till Jonas, mina vänner och min familj så känns det såklart tungt och sorgligt att lämna allt här. Det här är ändå den plats som har varit mitt hem mest de senaste ett och ett halvt åren, det är också den plats jag har haft det allra galnaste och roligaste nätterna i mitt snart tjugoettåriga liv... Så att det knyter sig lite i magen när man vet att det bröjar dra sig mot slutet är inte så konstigt och att behöva säga ciao e arrivederci till alla vill jag inte ens tänka på. Men det ska bli spännande att komma hem.. och skönt. Lite nervös är jag ändå. Tänk om jag inte trivs? Då kanske det är bra att det blir en mjukstart nu i tre veckor innan Jonas och jag åker till Asien. Men sen när vi kommer hem. Tror inte Jonas skulle vara så speciellt sugen på att åka till Italien med mig... =P Nej, men jag kommer få det helt fantastiskt! Tiden här har varit galen och rolig på alla sätt och vis och vad är det som säger att hemma inte blir det samma. Kanske inte galen men rolig och fantastisk på sitt sätt! Jag längtar!
Hemma på semester, juli 09.
Också "hemma" men ingen semester här inte, juli 2009.